Utskottsutnämningar i Finland - valiokuntajäsenyydet 2011-2014

” Valet är enhälligt” - Utskottsutnämningar i Finland 2011-2014 Det finns 15 permanenta fackutskott i Finland under valperioden 2011-2014 (nästa riksdagsval förrättas våren 2015). Förutom dessa permanenta utskott (i regel med 17 ordinarie medlemmar och 9 ersättare ; undantag: finansutskottet 21 ordinarie medlemmar och 19 ersättare och revisionsutskottet 11 ordinarie och 6 ersättare) finns det stora utskottet som består av 25 ordinarie medlemmar (varav en ordförande och två viceordförande) och av 13 ersättare. Stora utskottet har ansvaret för samordning av EU-frågor i Finland. De övriga permanenta utskotten motsvarar i princip ett ministerium (ett departement) och behandlar de frågor som ingår i respektive ministeriums förvaltningsområde. Riksdagens beslut och ärenden förbereds i fackutskotten innan de kommer till plenum för en slutgiltig behandling. Därför är det inte helt betydelselöst att forska om och reda ut vilka som sitter i respektive utskott. En regering bildas efter riksdagsval och före detta samlas riksdagen för att organisera sig, väljer talmännen och utskottsmedlemmarna (i själva verket står riksdagsgrupperna i fokus; de väljer och vrakar). Efter det att regeringen har bildats (oftast är en stor del av regeringens ministrar sittande riksdagsledamöter och valts till utskott i första omgången strax efter valet) måste utskotten fyllas på igen. Av olika orsaker (t.ex. ministerbyte, omval av medlemmar, o.s.v) förekommer det sedan utskottsförflyttningar/-utnämningar under valperioden på fyra år. För det första är syftet med detta papper att presentera hur finländska utskottsutnämningar sker efter riksdagsval d.v.s. i början av valperioden/under valperioden. För det andra presenteras och forskas kring vilka slags ledamöter (utifrån socioekonomiska och politiska bakgrunder) som blir invalda till olika utskott och till olika utskottsposter (ersättare, medlem, vice ordförande. ordförande). Fastän val av utskottsledamöterna sker i plenisalen, fördelar (kommer överens om) riksdagsgrupperna utskottsplatserma proportionellt före det officiella valet så att riksdagens politiska sammansättning (valresultatet/antal riksdagsledamöter/parti) återfinns i utskottens sammansättning. Därefter fördelar riksdagsgrupperna utskottspositionerna bland sina ledamöter (riksdagsman-ministrar och talmännen sitter inte i utskott) i gruppmötena. Fördelning av utskottspositioner återspeglar respektive riksdagsgrupps värdering/sammansättning. Förutom utskotten finns det ett stort antal andra av riksdagen valda organ, men dessa lämnas utanför denna analys. Vårens 2011 riksdagsval frambringade stora ändringar i riksdagens sammansättning med anledning av att Sannfinländarna (fi. Perussuomalaiset) kammade hem en massiv seger med 39 ledamöter (och nästan en femtedel av rösterna). Med Sannfinnländarnas ”Jytky” (”Skräll”) -seger marcherade in totalt 75 (37,5 % av ledamöterna) nya ledamöter utan någon som helst erfarenhet av riksdagsarbetet. Av Sannfinländarnas 39 ledamöter var 31 nya i riksdagen. Vad innebär detta för utskotts-/riksdagsarbete? Jag är intresserad av hur utkottsplatserna fördelades i det här nya politiska läget med så många nya ansikten i plenisalen. Sammanlagt 433 urskottspositioner måste bemannas under valperioden 2011-2014. Det finns 278 ordinarie medlemmar (varav 16 ordförandeposter och 17 viceordförandeposter) och 155 ersättare.